Totalförsvaret byggs på papper

Vägen byggdes för att landas på

Landningen stängde ungefär tusen meter väg, trafiken leddes om via Häljestenavägen, och den föll på sista dagen av Aurora 26, en övning med över 18 000 deltagare. Sträckan har varit med förr: den 13 september 2017 gick en Gripen ner på samma bit av väg 44, då rapporterad som den första landningen på tjugo år.

Manövern är äldre än planet. I Bas 60, flygbassystemet efter 1958 års försvarsbeslut, ingick förutom den två kilometer långa permanentbanan minst en reservvägbas per krigsbas; Bas 90, efterföljaren från sjuttio- och åttiotalen, la till kortbanor på åttahundra meter och spred ut planen på dem. Som mest fanns någonstans mellan trettio och femtio reservvägbaser i landet, vanliga vägar dimensionerade för stridsflyg. Försvarsbesluten 2000 och 2004 avvecklade systemet, och avvecklingen gick långt bortom landningsbanorna. 1994 fick SGU i uppdrag att tömma trettioen civila oljelager i bergrum; Statens oljelager lades ner 1998, och saneringen pågår än. Självförsörjningen på livsmedel låg på 80 till 100 procent på åttiotalet; 2013 var den nere kring 55.

En beredskapstillgång är något ett land sparar på inför ett dåligt år: en väg som kan bli landningsbana, ett bergrum med bränsle, ett lager säd. I tjugo år strök Sverige sådana poster ur räkenskaperna. Vid Häljestena var listan uppslagen igen.

Det fysiska får sina poster tillbaka

Återinventeringen går att datera, post för post. Gotlands regemente sattes upp igen den 1 januari 2018, det första nyuppsatta sedan andra världskriget. Trafikverket blev beredskapsmyndighet med sektorsansvar för transporterna i oktober 2022. Försvarssamarbetsavtalet med USA, undertecknat i december 2023, omfattar sjutton svenska anläggningar. Och den 7 mars 2024 lämnade Ulf Kristersson över anslutningsinstrumentet i Washington och gjorde Sverige till Natomedlem nummer trettiotvå.

Pengarna följer samma kurva. Totalförsvarsbeslutet i oktober 2024 sköt till 170 miljarder kronor militärt och 37,5 miljarder civilt fram till 2030, på väg mot 2,6 procent av BNP 2028; i mars 2025 enades partierna brett om 3,5 procent till 2030, ungefär 300 miljarder till; i Haag i juni samma år satte Nato 5 procent av BNP till 2035, varav upp till 1,5 procentenheter får gå till försvars- och säkerhetsrelaterade utgifter, skyddet av kritisk infrastruktur uttryckligen medräknat. I april 2026 fastställdes den nationella planen: 1 171 miljarder kronor till transportinfrastrukturen fram till 2037, med skrivningen att robusthet, bärighet och kapacitet ska stärkas i de stråk som är viktiga för totalförsvaret.

Sedan en vecka i juni. På måndagen den 22 juni gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förbereda järnvägen för totalförsvaret: 100 miljoner kronor direkt, Inlandsbanan utpekad, redovisning senast 9 november. På tisdagen, klockan 13.45 på Hansaplatsen i Visby, delade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana och säkerhetsdirektören Mattias Dejke scen med generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, och bolagen som kör Sveriges livsmedel, malm och stål, under rubriken "Transportsektorn – en ryggrad i totalförsvaret"; i programmet stod också infrastrukturminister Andreas Carlson, och uppdraget angavs gälla "i vardag, kris och ytterst krig". På onsdagen lånade Nordiska investeringsbanken ut 125 miljoner euro till Peab, med löptid till 2031, mot en lista strategiskt viktiga tillgångar: bergtäkter, betongfabriker, asfaltverk, prefabfabriker, maskindepåer.

Strengthening defense infrastructure is a shared priority across the Nordic-Baltic region. By supporting Peab's delivery capacity, NIB is helping to ensure that critical infrastructure can be built and maintained in the current challenging geopolitical environment.

Poster förs nu in som ingen fredstida kalkyl höll sig med. Staten har säkrat tågfärjelinjen Trelleborg–Rostock till 2031 genom ett avtal med Stena Line, vars Skåne och Mecklenburg-Vorpommern är världens största järnvägsfärjor. Och varje ny post föder ingenjörsarbete. Ett Scania-ekipage med en sextiotons stridsvagn på släpet väger totalt runt 110 ton; BK4, den starkaste bärighetsklassen på svenska vägnätet, tillåter 74. Jämförelsen är vår egen räkneövning på offentliga tal. Gapet betalas i pappersarbete, bro för bro: en beräkning, en dispens eller en förstärkning, och bakom varje förstärkning en utredning, en plan, ett tillstånd, en granskning.

Byggherren pekar själv på pappren

Ingen har större skäl att skylla på den fysiska världen än Fortifikationsverket, myndigheten som bygger och äger försvarets fastigheter. Investeringarna gick från 5 467 miljoner kronor 2023 till 9 521 miljoner 2024 och 20 138 miljoner 2025, det högsta i myndighetens historia, och personalen växte med tvåhundra på ett år, från 1 175 till 1 375. Mitt i den kurvan skriver myndigheten i sin egen årsredovisning vad som försenar projekten. Det den pekar på är varken berg eller maskinkapacitet. Det är handlingar.

Säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal är fortsatt en stor utmaning.

Samma årsredovisning skriver att förseningarna "beror på långa handläggningstider för säkerhetsskyddad upphandling" och att bristkompetenserna finns "främst inom specialistroller på ingenjörsområdet samt inom säkerhet och IT". Egenskapen bakom meningarna är sekretessen. Handlingar som beskriver infrastruktur av betydelse för Sveriges säkerhet ligger under säkerhetsskyddet, ingenjörerna som tar fram och granskar dem måste säkerhetsprövas, och underlaget får inte lämna landet. Branschens två vanliga svar på kapacitetsbrist, att lägga ut arbetet utomlands eller att rekrytera globalt, försvinner därmed båda. I Byggindustrin i januari 2025 beskrev Fortifikationsverkets Jan Kinnander hur säkerhetsklassade upphandlingar pressar bolagen mot färre underentreprenörsled och mer egen personal. Leveranskedjan smalnar medan volymen genom den mångdubblas.

Statens revisorer har mätt kedjans båda ändar. Riksrevisionen konstaterade 2021 att de systematiska kostnadsökningarna i infrastrukturen sker i planeringsfasen, innan bygget börjar. I mars 2025 dömde den ut nio års civilförsvarsplanering och pekade särskilt på styrformeln "beakta totalförsvarets krav", som är "så allmän och generell att den inte ger någon vägledning". Kedjan har pengar och den har instruktioner. Snabb är den inte än.

Granskningskapacitet är en beredskapstillgång

Totalförsvarsplaneringen räknar nu bergtäkter och asfaltverk som strategiska tillgångar, en nordisk bank lånar ut mot dem, och en bit av riksväg 44 fungerar som landningsbana igen. Ett steg tidigare i varje sådan kedja sitter förmågan som avgör när allt nedströms får börja: utredningen, planen, tillståndet, projekteringen, granskningen, framtagen och kontrollerad innanför gränsen. Efterfrågan har redan märkt det; Swecos vd Åsa Bergman nämnde kritisk infrastruktur och försvarsförmåga bland årets investeringsdrivkrafter i bolagets årsredovisning för 2025. Utbudet är den svåra halvan, och skälet står i byggherrens egen årsredovisning.

Den förmågan går att bygga ut, och inte genom att sänka ribban: på försvarsarbete är prövningen själva poängen. Den växer så som det fysiska förrådet växte, genom att räknas och investeras i: maskintakt i framtagandet och kontrollen, mänskligt omdöme i varje beslut, allt innanför gränsen där materialet måste stanna. Ett land som räknar granskningskapacitet som beredskapstillgång hinner till sin tidsfrist 2035; ett land som utelämnar posten upptäcker det 2033. Nästa post i räkenskaperna har redan ett datum. Den 9 november svarar Trafikverket på regeringens juniuppdrag om järnvägen, och svaret kommer, som allt annat uppströms betongen, att bestå av handlingar.