Ett lotteri hade valt samma projekt

De valda och de bortvalda projekten räknar lika

Testet är enkelt: jämför det som valdes med det som valdes bort. Trafikverket gör en samhällsekonomisk kalkyl för varje namngivet objekt som kandiderar till nationell plan, både de som prioriteras in och de som sorteras bort. Om kalkylerna vägde i besluten skulle de valda objekten ligga klart högre än de bortvalda. Det är därför man räknar över huvud taget: att rangordna alternativen och finansiera de bästa. Och planen styr omkring 1 200 miljarder kronor över tolv år, så rangordningen är ingen akademisk övning.

Stockholms Handelskammare gjorde jämförelsen. Objekten som prioriterats in i planen har en genomsnittlig nettonuvärdeskvot, NNK, på −0,3. Kandidaterna som valdes bort: också −0,3. Att dra projektnamn ur en hatt hade gett samma portfölj. Kalkylerna produceras, läggs i en bilaga och avgör sedan inte vilka projekt som byggs.

Siffran −0,3 förtjänar precision. Den är Innovationsföretagens sammanvägda kvot för de namngivna investeringsobjekten i planförslaget 2026–2037, beräknad ur Trafikverkets egna samlade effektbedömningar. Den betyder att en investerad krona ger monetariserad samhällsnytta (restidsvinster, trafiksäkerhet, utsläpp) värd ungefär 70 öre. Det är inte kassaflöde, och underhåll och trimningsåtgärder, ungefär halva planen, är lönsamma och ingår inte i kvoten. Vi går igenom siffran i vad NNK −0,3 faktiskt betyder.

Någon tog fram 450 effektbedömningar, sedan hamnade de i en bilaga

Någon gjorde jobbet. Inför planrevideringen 2022 togs omkring 450 samlade effektbedömningar fram, ungefär hälften av konsulter. Var och en följer Trafikverkets publicerade ASEK-riktlinjer: nyttor och kostnader omräknade till kronor och diskonterade över en kalkylperiod på 40 till 60 år, objekt för objekt. Som analys är det omsorgsfullt och transparent arbete; jämförande studier ger svensk kalkylmetodik och dokumentation högre betyg än norsk. Sedan lades bedömningarna i en bilaga.

Riksrevisionen granskade planen 2023 och kom fram till att den lovar mer än den kan hålla:

Investeringarna bidrar till målen men inte på ett effektivt sätt.

Granskningen dokumenterar också hur lite utrymme kalkylerna fick. Innan Trafikverket ens börjat prioritera inför planen 2022 hade 107 miljarder kronor öronmärkts politiskt till nya stambanor, en tredjedel av hela investeringsutrymmet, låst innan den första bedömningen hann säga något.

Inget av detta är analytikernas misslyckande. Trafikverkets samhällsekonomer är den del av systemet som gör precis det en rationell planeringsprocess behöver: mäter varje kandidat med samma måttstock och publicerar resultatet. Haveriet börjar i det ögonblick resultatet läggs i en bilaga.

Storbritannien räknar likadant men använder siffran som en grind

Storbritannien räknar med ungefär samma metod och hamnar någon annanstans med den. Department for Transport sorterar varje projekt i value-for-money-klasser utifrån dess nytto-kostnadskvot: BCR 2 till 4 räknas som hög nytta för pengarna, och projekt under BCR cirka 1,5 har svårt att få finansiering. Kalkylen är ett grindkriterium, inte en bilaga.

Grinden håller även för politiskt laddade projekt. HS2, Storbritanniens mest utskällda järnväg, har BCR 1,2, ungefär NNK +0,2 på svensk skala: ett halvt steg över hela den svenska portföljen av namngivna objekt. Och Sveriges egen ribba ligger lägre än så: Trafikverkets handledning bedömer projekt som lönsamma redan vid NNK över 0,1, fyra tiondelar över där portföljen ligger. Metoderna är snarlika. Skillnaden ligger i vad som händer efter kalkylen.

Den billigaste reformen som finns

Ett lotteri hade valt samma projekt. Det är inget argument mot att räkna; det är ett argument mot att lägga svaren i en bilaga. Staten betalar redan för analysen, ungefär hälften producerad av konsulter, allt enligt en publicerad standard. Marginalkostnaden för att låta den påverka vilka projekt som byggs är noll. Där siffrorna får tala fungerar de redan: inom samma plan skalar Trafikverket upp underhåll och trimningsåtgärder med nära 50 procent, just med hänvisning till hög lönsamhet och snabb effekt. Riksrevisionens rekommendation 2023 sa i praktiken samma sak: prioritera projekten med hög samhällsekonomisk lönsamhet.

Det finns en andra, tystare kostnad i att lägga svaret i en bilaga. En bedömning som görs en gång och läggs undan åldras: prissidan glider under planeringsåren medan nyttosidan ligger orörd i en bilaga. När projektet väl tar spaden i jorden kan kalkylen som skulle motivera det beskriva ett projekt som inte längre finns. Men det första steget kräver inga nya verktyg alls. Läs siffrorna innan besluten fattas. Ett lotteri ska inte kunna hålla jämna steg.