Byggherrarna, föreningen för organisationerna som beställer och betalar svenskt byggande, satte själva rubriken på sitt seminarium i Almedalen i juni: "Vi bygger i blindo". Inte kritikernas formulering. Beställarnas egen.
Erkännandet
Byggherrarna organiserar Sveriges byggherrar: de offentliga och privata organisationer som beställer, finansierar och äger byggprojekt. Medlemmarna är de som skriver kontrakten och tar notan när projekten fördyras. Den 23 juni 2026, under Almedalsveckan i Visby, satte föreningen sitt eget namn på ett seminarium med rubriken:
Vi bygger i blindo – behov av spårbarhet, kontroll och uppföljning
Det behövs inget panelreferat för att läsa budskapet: rubriken bär det själv. När den sida av bordet som betalar för byggandet säger sig sakna spårbarhet, kontroll och uppföljning är det inget angrepp på branschen. Det är en bekännelse inifrån den. Andra branscher åker till Almedalen för att visa upp sin styrka; beställarnas förening åkte dit för att säga att den inte ser vad den köper. Och lägg märke till vad de tre sakerna som saknas har gemensamt. Ingen av dem är betong eller stål. Alla är information.
Uppströms
Om ett projekt går att spåra avgörs när dess handlingar skrivs: utredningarna, planerna, kalkylerna och kravspecifikationerna som definierar vad som köps, varför och till vilket pris. När entreprenören väl etablerar sig på plats finns informationen som gör projektet spårbart antingen i handlingarna eller inte alls. Ett antagande som aldrig hamnar i underlaget går inte att återskapa efteråt. Ett krav som ändras utan spår lämnar uppföljningsfrågan, fick vi det vi betalade för, utan något att stämma av mot. Och varje ÄTA som förhandlas utan tydlig koppling till det ursprungliga förfrågningsunderlaget gör bilden suddigare för den som ska följa upp.
Volymen gör det värre för varje år. Dokumentmassan kring ett byggprojekt har vuxit i decennier medan människans läskapacitet stått still. En beställarorganisation skriver under på förfrågningsunderlag, projekteringsleveranser och granskningsomgångar som ingen på beställarsidan har timmar att läsa i sin helhet. Ingen slarvar: det finns helt enkelt fler sidor än timmar. Men en köpare som inte kan läsa allt den beställt kan inte spåra vad den gått med på, och uppföljning av handlingar som ingen läst är en ritual, inte kontroll.
Statens version
Riksrevisionen granskade kostnadskontrollen i de nationella planerna för transportinfrastrukturen. Före 2019 dokumenterades Trafikverkets projektkalkyler inte ens systematiskt. Rutinen sedan dess: när ett projekt avslutas samlas dess kalkyler i ett gemensamt Exceldokument på en gemensam yta. Granskningen fann heller ingen systematisk utvärdering av vad som orsakar fördyringarna, och ingen samlad redovisning av dem till riksdag eller allmänhet. Revisorernas samlade omdöme: uppföljningen av kostnadsutvecklingen brister, och transparensen kring fördyringarna saknas.
Kalkylarken ligger nedströms om riktiga pengar. Samma granskning visade att objekten i nationell plan blev 39 procent dyrare i kalkyl på fyra år, innan spaden ens satts i jorden. I april 2026 fastställde regeringen nästa nationella plan: 1 171 miljarder kronor för 2026–2037. Uppföljningsinstrumentet bakom de miljarderna är, enligt rutinen revisorerna beskriver, ett kalkylark som fylls i när projektet redan är över. Beställarnas seminarierubrik passar staten lika väl som den passar någon privat köpare.
| Iakttagelse | Status | Källa |
|---|---|---|
| Projektkalkyler före 2019 | Ej dokumenterade | RiR 2021:22 |
| Uppföljningsrutin sedan 2019 | Ett delat Exceldokument | RiR 2021:22 |
| Systematisk utvärdering av fördyringarnas orsaker | Görs inte | RiR 2021:22 |
| Samlad redovisning till riksdag och allmänhet | Publiceras inte | RiR 2021:22 |
| Kalkylökning per objekt i planen, 2014–2018 | +39 % på fyra år | RiR 2021:22 |
Vändningen
Läs seminarierubriken en gång till: spårbarhet, kontroll, uppföljning. Alla tre förutsätter samma underliggande förmåga: att någon faktiskt kan läsa det projektet producerar, i den takt det produceras, och hålla ihop spåret över år och revideringar. Den förmågan förlorade människan när dokumentvolymen växte förbi vad en projektorganisation hinner ta till sig. Maskiner har den nu.
Det här är inget argument för mindre granskning. Det är ett argument för mer: krav som förblir spårade från första utredning till slutredovisning, och kalkyler som jämförs med sina föregångare medan besluten fortfarande går att ändra. Uppföljningen blir ett levande underlag i stället för en avslutningsritual i ett kalkylark. Beställarna har själva satt ord på vad som saknas. Medlen att leverera det finns nu. Det som inte längre håller är antagandet bakom dagens rutin: att ingen ändå kunde läsa allt, så ingen planerade för det.
Källor
Yesper är AI-civilingenjören för bygg och infrastruktur. AFRY, COWI, NRC Group och andra nordiska bolag använder den för att halvera tiden i en utredning, räkna om på minuter, och fånga fel som annars slinker förbi. Hör av dig om du vill se vad den kan göra för er.
Boka demoInte redo för en demo? Få nästa text i mejlen.
