Riksrevisionen har besvarat frågan om var infrastrukturkostnaderna växer. Två gånger, skriftligt: ökningarna sker under planeringen, inte under byggtiden. Så här läser du de två granskningarna, och så citerar du dem utan att få siffrorna om bakfoten.
Granskningen 2021
I juni 2021 publicerade Riksrevisionen Kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (RiR 2021:22), en granskning av 285 investeringsobjekt i de nationella planerna från 2004, 2010, 2014 och 2018. För de 142 objekt som låg i både 2014 och 2018 års planer ökade den kalkylerade kostnaden med totalt 58 miljarder kronor: i genomsnitt 39 procent per projekt, på fyra år. Det här är en läsguide till den granskningen och uppföljningen från 2023, för den som vill argumentera utifrån primärkällorna i stället för andrahandsreferat.
Tiden i systemet förstärker mönstret. Objekt som funnits i planerna sedan 2010 hade ökat 68 procent till 2018, med en median på 23 procent. Kohorten som kom in 2004 hade ökat i genomsnitt 165 procent, med en median på 60 procent: ett projekt som ligger fjorton år i planering slutar i snitt på mer än två och en halv gånger sin första kalkyl. Revisorerna sammanfattade fyndet i en mening:
De systematiska kostnadsökningarna förefaller främst inträffa under planeringsfasen; i byggfasen hittar Riksrevisionen inga systematiska kostnadsavvikelser.
Byggfasen
Det är den tysta delen. För de 86 färdigställda projekt där revisorerna kunde jämföra utfallet med kalkylen vid byggstart var den genomsnittliga avvikelsen plus 2 procent och medianen minus 3 procent. Medianprojektet landade alltså under sin byggstartskalkyl. På kontraktsnivå levererar Trafikverket ungefär det som utlovas när bygget drar igång. Då har ökningen redan skett. Den som skyller på grävmaskinerna argumenterar mot revisionsunderlaget.
Granskningen noterar också varför de tidiga ökningarna följer med hela vägen till slutnotan: ett objekt som kommit in i nationell plan blir kvar där. "Regeringen håller ofta fast vid sitt första investeringsbeslut", skriver revisorerna, och det är mycket ovanligt att ett projekt stoppas, oavsett hur långt kalkylen glidit. Förbifart Stockholm visar vilken skala det kan nå: beslutad till 27,6 miljarder kronor 2009, uppe i sannolika 51,5 miljarder i Trafikverkets prognos från januari 2024.
Uppföljningen
I december 2023 publicerade Riksrevisionen Nationell plan för transportinfrastrukturen – lovar mer än den kan hålla (RiR 2023:25). Mellan 2018 och 2022 års nationella planer ökade kalkylerna för objekt som fortfarande låg i planering, obundna åtgärder i rapportens terminologi, med 51 procent. Objekt som redan var under byggnation ökade 16 procent. Samma fyra år, samma myndighet, samma inflation: den enda skillnaden mellan grupperna är om bygget hunnit börja.
Summorna är inga avrundningsfel. Den totala ökningen blev 112 miljarder kronor, nästan exakt de 111 miljarder i nya medel som 2022 års plan fick. Fyra års kostnadsökningar på objekt som redan låg i planen slukade motsvarande hela det nya anslaget.
Så citerar du
Den siffran kommer från RiR 2023:25, inte från den mer kända RiR 2021:22, och den betyder att projekt i planeringsfasen växte 51 procent mellan två planomgångar. Den betyder inte att 51 procent av all kostnadstillväxt sker i planeringen. Andrahandskällor blandar rutinmässigt ihop de två rapporterna och de två läsarterna, och en motpart som ser felet kan avfärda allt annat du sagt. Precisionen är själva poängen. Ett facit:
| Vad som mättes | Siffra | Rapport |
|---|---|---|
| Objekt i både 2014 och 2018 års planer, genomsnittlig ökning | +39 % (58 miljarder kr) | RiR 2021:22 |
| Kohorten i planerna sedan 2004, ökning till 2018 | +165 % (median +60 %) | RiR 2021:22 |
| Färdigställda projekt mot byggstartskalkyl (n = 86) | snitt +2 %, median −3 % | RiR 2021:22 |
| Objekt fortfarande i planering, 2018 års plan till 2022 års | +51 % | RiR 2023:25 |
| Objekt under byggnation, samma period | +16 % | RiR 2023:25 |
| Total ökning, mot 111 miljarder kr i nya medel | 112 miljarder kr | RiR 2023:25 |
Lästa tillsammans säger de två granskningarna något starkare än var och en för sig. Två revisionsteam, två planomgångar, samma plats för ökningarna: planeringsåren, innan den första grävmaskinen rullar in. Det som fyller de åren är ingenjörsarbete: utredning, projektering, granskning och omarbetning, inte en kubikmeter betong. Den som vill böja kurvan måste börja där tillväxten börjar.
Källor
Yesper är AI-civilingenjören för bygg och infrastruktur. AFRY, COWI, NRC Group och andra nordiska bolag använder den för att halvera tiden i en utredning, räkna om på minuter, och fånga fel som annars slinker förbi. Hör av dig om du vill se vad den kan göra för er.
Boka demo
