Innan ett teknikkonsultföretag skriver avtal med en AI-leverantör behöver fyra saker svar: vilken riskklass i AI-förordningen leverantören åberopar, vilket ansvar NIS2 lägger på er, var projektdata lagras och vad IT-avdelningen kommer att fråga. Här är frågorna, samlade i en tabell. Regelläget nedan speglar våren 2026.
Utgångsläget
Ett europeiskt konsultföretag som utvärderar ett AI-verktyg har tre regelverk att förhålla sig till: EU:s AI-förordning, NIS2-reglerna som blev svensk lag i januari 2026, och de upphandlings- och sekretessvillkor som följer med offentliga beställare in i varje underkonsultavtal. Lägg till suveränitetsfrågan, var era data hamnar och vem som kan nå dem, så ser leverantörssamtalet inte alls ut som demon.
Suveränitetsfrågan är ingen randanmärkning. Sweco, ett av Europas största arkitekt- och teknikkonsultbolag, satte digital suveränitet på sin lista över tekniktrender för 2026. Staffan Willstrand, divisionschef för Digital Services på Sweco i Sverige, sammanfattade årets läge:
Summerat är koll på system och data och möjligheten att ha den inom Europas gränser en fråga som fortsätter vara högaktuell under 2026.
AI-förordningen
Det är den första frågan till er jurist, och det ärliga svaret är: det beror på vad systemet gör och hur ni använder det. Förordning (EU) 2024/1689, AI-förordningen, delar in AI-system efter risk. Ett fåtal metoder är helt förbjudna, högrisksystem bär tunga skyldigheter för leverantörer och användare, och det mesta av vanlig affärsprogramvara hamnar i de lättare transparens- eller minimirisknivåerna. Klassningen avgörs inte av leverantörens marknadsföring utan av förordningens definitioner, och skyldigheterna fasas in stegvis under 2026 och 2027.
Nöj er alltså inte med en försäkran på en rad. Be leverantören ange vilken riskklass den bedömer att systemet tillhör, och på vilka grunder, skriftligt. Fråga om något av era tänkta användningsområden kan ändra bedömningen, till exempel om resultatet påverkar beslut om säkerhetskritisk infrastruktur. Fråga vilka generella grundmodeller som ligger under och på vilka villkor. Lämna sedan alla tre svaren till er jurist och låt hen pröva logiken. En leverantör som har gjort hemläxan ryggar inte.
NIS2
Direktiv (EU) 2022/2555, NIS2, höjer kraven på cybersäkerhet i hela EU. I Sverige blev det nationell rätt genom cybersäkerhetslagen (2025:1506), i kraft sedan den 15 januari 2026, som omfattar betydligt fler sektorer och verksamheter än den lag den ersatte, med krav på riskhantering, incidentrapportering och ledningens ansvar.
Den bestämmelse som väger tyngst i ett köpbeslut gäller säkerheten i leverantörskedjan. Verksamheter som omfattas ska hantera säkerhetsrisker i sina leverantörsförhållanden, vilket betyder att kraven vandrar genom avtalen. Ett verktyg som läser era projekthandlingar är en leverantör i er kedja; ert företag är en leverantör i era beställares kedjor. Även om ert eget bolag faller utanför lagens direkta tillämpningsområde kan en beställare som omfattas vara skyldig att bry sig om vilka verktyg ni kör handlingarna genom. Fråga var leverantören sitter i den kedjan, vilka underleverantörer som rör vid datan och hur leverantören stöder de rapporteringsfrister som era, eller era beställares, skyldigheter kan medföra.
Data och upphandling
Det är två olika frågor som ofta klumpas ihop till en. Lagring handlar om var data lagras och behandlas: kan den hållas inom EU eller EES, och vilka underleverantörer är inblandade, i vilka länder. Jurisdiktion handlar om rättslig räckvidd: enligt vilket lands lag kan en myndighet tvinga fram åtkomst till datan, oavsett var servrarna står. Lagringen är enkel att få svart på vitt. Jurisdiktionen är svårare, och i praktiken en gemensam gråzon för alla som bygger på de stora molnleverantörerna: värd att förstå, inte att vinna på.
Sedan tillkommer upphandlingen. För företag som arbetar åt offentliga beställare finns ett tredje lager: avtalet. Ramavtal och förfrågningsunderlag från offentliga beställare innehåller ofta sekretessvillkor, och delar av projektmaterialet kan omfattas av sekretess. Om handlingarna får behandlas i en viss molntjänst är en avtalsfråga, projekt för projekt, innan det är en teknikfråga. Det tråkigaste felläget på hela området är ett verktyg som klarar varje teknisk granskning och ändå inte får användas i det projekt det köptes för.
Checklistan
Skriv ut den, ta med den till första leverantörsmötet och anteckna svaren. Varje fråga har ett torrt, kontrollerbart svar; det är själva poängen.
| Område | Fråga att ställa | Därför spelar det roll |
|---|---|---|
| AI-förordningen | Vilken riskklass bedömer ni att ert system tillhör, och på vilka grunder? Skriftligt. | Klassningen styr skyldigheterna för båda parter; er jurist bör pröva resonemanget. |
| AI-förordningen | Vilka generella AI-modeller ligger under, och på vilka villkor? | Villkor och skyldigheter uppströms följer med in i er användning. |
| NIS2 | Omfattas ni av NIS2 eller cybersäkerhetslagen, och hur stöder ni våra frister för incidentrapportering? | Rapporteringsklockorna är korta; verktygets loggar kan bli en del av underlaget. |
| Leverantörskedjan | Vilka underleverantörer rör vid vår data, och i vilka länder? | Säkerhet i leverantörskedjan är en rättslig skyldighet för verksamheter som omfattas, inte en preferens. |
| Datalagring | Var lagras och behandlas datan? Kan den hållas inom EU/EES? | Lagringen är ett beställarkrav och en suveränitetsfråga innan den är en juridisk fråga. |
| Dataflöde | Var körs modellerna, och skickas vår data till publika AI-API:er utanför EU? | Ett verktyg kan lagra data i EU och ändå skicka varje fråga till ett publikt API i USA. Två skilda dataflöden. |
| Jurisdiktion | Enligt vilket lands lag kan myndigheter tvinga fram åtkomst till vår data? | Var servrarna står och vem som kan nå datan är olika frågor. |
| Träning | Används vårt material för att träna modeller som erbjuds andra kunder? Kan vi tacka nej? | Projekthandlingar bär i regel beställarens sekretess och förtroende. |
| Upphandling | Tillåter våra beställaravtal att projekthandlingar behandlas i er tjänst? Vad behöver vi från beställaren? | Offentliga avtal och sekretessregler kan fälla ett tekniskt felfritt verktyg. |
| IT-säkerhet | SSO, rollstyrd åtkomst, kryptering i vila och under överföring, loggning, gallring, färsk tredjepartspentest? | Den ordinarie säkerhetsgranskningen; en mogen leverantör har paketet klart. |
| Avslut | Hur får vi ut allt, och vad raderas, när, vid avslut? | Ett avslut som bara finns i säljpresentationen är inget avslut. |
Inget av detta är exotiskt. En leverantör som är van vid europeiskt ingenjörsarbete har skriftliga svar på alla elva, och tvekan är också information. Ta tabellen till er jurist och er IT-avdelning och låt dem lägga till rader.
Källor
Guiden är skriven för att ställas mot vilken leverantör som helst, oss inräknade. Vill du gå igenom frågorna med Yesper som exempel svarar vi på var och en.
Boka demoFå nästa text i mejlen. Avregistrera när du vill.
