En chattbot svarar på en fråga, Yesper gör arbetet

Två år räckte för att sätta en assistent på varje skrivbord

ChatGPT lanserades den 30 november 2022. I januari hade tjänsten 100 miljoner användare i månaden, enligt en UBS-analys av trafikdata från Similarweb, och analytikerna bakom siffran hade på tjugo år av internetbevakning aldrig sett en snabbare uppgång. Branschen var nästan lika snabb. Under 2023 byggde Sweco sin egen SwecoGPT, rullade ut den första versionen till hundratals anställda på en enda eftermiddag och redovisar i den senaste årsredovisningen att över 70 procent av koncernen använder den regelbundet. Skanskas amerikanska verksamhet kör sedan december 2023 en egen chattbot, Sidekick, i bolagets eget moln. Ramboll tränade RamGPT på det egna projektarkivet, med motiveringen att en firma med tusentals ingenjörer inte längre vet vad den vet.

Hjälpen är verklig. Fråga vad som hör hemma i en nulägesbeskrivning, om ett scenario för parkeringsbehov ser rimligt ut eller vad en paragraf i det nationella annexet kräver, och svaret blir i regel bra. Yesper har ett assistentläge för just de stunderna, när ingenjören själv håller i arbetet och vill ha ett snabbt och underbyggt bollplank. Men alltihop är delar: en definition, en kontroll, en paragraf, en siffra. Svaret kommer tillbaka, och leveransen har inte flyttat sig. Hos firmorna vi arbetar med ser det likadant ut, med assistenter på varje skrivbord, ibland ett internt AI-team, och en tidplan som ändå står still.

Det är inte bara en känsla. Forskningsinstitutet METR gjorde tidigt 2025 en kontrollerad studie där erfarna programmerare fick arbeta i programkod de själva hade byggt och underhållit i åratal. Med en AI-assistent blev de 19 procent långsammare, samtidigt som de själva trodde att den hade gjort dem ungefär 20 procent snabbare. Googles DORA-rapport, som 2024 mätte tusentals team av mjukvaruutvecklare, fann samma mönster i större skala: var och en blev produktivare, men teamens leveranstakt sjönk något. I 2025 års mätning vände linjen för första gången, och leveranstakten steg med användningen, samma år som det kom AI-verktyg som tar sig an hela uppgifter i stället för att svara på frågor. Tidplanen har aldrig satts av hur fort någon kan ställa en fråga.

Svårigheten sitter mellan kapitlen

MKB:n för Västlänken, järnvägstunneln under centrala Göteborg, är på 177 sidor i den version som lämnades till mark- och miljödomstolen i februari 2016. Femton kapitel, bland dem grundvattenbortledning, ytvatten, vibrationer, buller under byggtiden, luftkvalitet, masstransporter och en Natura 2000-prövning av laxen och kungsfiskaren i Säveån. Kolofonen på sida två listar sex firmor: MKB-ansvarig från EnviroPlanning, bebyggelseantikvarie från Acanthus, arkeolog från Statens historiska museer, specialister från Golder, Bergab och Tyréns. Dokumentet pekar dessutom vidare mot en teknisk beskrivning, en hydrogeologisk rapport och egna bilagor om naturmiljö och kulturmiljö.

Delarna binder varandra. Hydrogeologerna pekade ut mellan 5 000 och 7 000 byggnader som står på lera eller på trägrundläggning som är känslig för sänkt grundvatten. En tvärvetenskaplig grupp av antikvarier, arkeologer, hydrogeologer, geotekniker och byggnadskonstruktörer smalnade av listan till ungefär 1 000 och till sist cirka 500 kulturhistoriskt värdefulla riskobjekt. Hydrogeologens kartlager avgjorde var antikvarien gick. När domstolen godkände MKB:n i januari 2018 satte deldomen på 266 sidor gränser för inläckage per tunnelsträcka, fem liter i minuten vid Skansen Lejonet, åttio vid Station Haga, krävde att infiltrationsbrunnar skulle vara på plats och testade innan schakten fick börja, och lade till ett eget villkor: vattnet som pumpas ner för att skydda stadens träpålar får inte vara så syrerikt att det i stället påskyndar förruttnelsen.

Inget enskilt kapitel är för svårt för en bra assistent. Varje delutredning har en nedskriven metod och specialister som har gjort den förr. Svårigheten är att kapitlen måste stämma överens, och fortsätta stämma medan projekteringen rör sig: ändra grundvattenprognosen och riskinventeringen ändras, sedan kontrollprogrammet, sedan villkoren juristerna bråkar om. En chattbot rättar den del du pekar på, men den kan inte veta att de andra fjorton finns.

Man lämnar över uppdraget och får det tillbaka gjort

Det är den skillnaden ingenjörens mening bär. Man frågar inte en kollega hur en delutredning ska göras, man lämnar över den och får den tillbaka gjord. Yesper är AI-civilingenjören för bygg och infrastruktur, och beskrivningen är nästan bokstavlig: den tar emot uppdraget, läser uppdragsbeskrivning, platsunderlag och styrande dokument, arbetar igenom delarna och håller dem samstämmiga med varandra, stämmer av mot kraven och lämnar tillbaka ett färdigt utkast.

Ansvaret flyttar däremot inte. Ingenjören granskar utkastet och skriver under, precis som med en kollegas arbete. Och som en kollega blir Yesper bättre av granskningen, av vad som godtogs och vad som rättades före underskriften. Den lär sig av omdömet, aldrig av kundens data. Assistenten och kollegan finns på samma ställe, den ena för frågorna, den andra för arbetet.

Nästa siffra som skiljer firmorna åt är i dag noll

En chattbot och en kollega är olika kategorier, och en firma kan mycket väl vilja ha båda: ett snabbt svar när ingenjören håller i arbetet, färdigt arbete när hon hellre lämnar över. Men bara det ena förändrar vad en projektvecka innehåller. Ett snabbare sätt att fråga lämnar hopfogandet kvar på ingenjörens bord, medan det som håller helheten lyfter bort det, och in i den friställda tiden flyttar arbetet som titeln civilingenjör alltid har lovat: att välja vilket alternativ som ska räknas, vilket antagande som håller och vad som ska skrivas under.

Den första tävlingen, vem som har en assistent, är redan avgjord. När över 70 procent av en konsultkoncern med tjugotvå tusen anställda använder sin interna chattbot regelbundet, skiljer en assistent inte längre firmorna åt. Det som skiljer dem framöver är hur mycket av det signerade arbetet de vågar lämna över helt. Hos de flesta firmor är den siffran noll i dag, och den är den enda som har utrymme kvar att röra sig.