Hur stor del av bäckens tillrinningsområde den utökade grustäkten skär av och hur mycket MQ och MLQ minskar, beräknat vid tre punkter ur den hydrologiska utredningen, täktplanen och SMHI:s flödesstatistik. Vid öringens lekområde Lillforsen blir påverkan många gånger större än utredningens 1,8 % vid utloppet.
Hydrologisk utredning 2026-09-14Kvarnhyttebäcken, 23,75 km² till utloppetTäkt 17 ha befintlig + 26 ha söktUpprättad 2026-11-05
Sammanfattning
Andel av tillrinningsområdet
Vid lekområdet tar täkten 11,7 %, inte 1,8 %
Utredningen redovisar andelen bara vid utloppet i Kvarnhyttesjön: 0,43 av 23,75 km² (tabell 5.2, s. 24). Ovanför Lillforsen, där öringen leker (MKB s. 31), finns bara 3,67 km². Räknas diken och invallning med blir andelen där 20,7 %.
Åtgärd: komplettera tabell 5.2 och 5.3 med P1 Lillforsen och P2 Mossbäckens mynning.
Lågflöde
MLQ vid Lillforsen minskar 34,9 %, MQ 20,7 %
Täkten ligger i åsens isälvsmaterial, som ger källflödena vid åsfoten (s. 27). Fördelas MLQ efter jordart, med faktor 3 för isälvsmaterial, sjunker MLQ vid P1 från 7,7 till 5,0 l/s. Utredningen räknar samma procentuella minskning för MQ och MLQ.
Åtgärd: verifiera basflödet med lågvattenmätningar vid Lillforsen innan ansökan kompletteras.
Avskuren yta
Diken och invallning gör den avskurna ytan 77 % större
Täktplan T-02 visar ett avskärande dike längs täktens norra och östra kant som leder 0,29 km² mark uppströms till sedimentationsdammen, och 0,04 km² invallad yta. Allt pumpas till Grävlingsdiket i Sörbäckens avrinningsområde. Avskuren yta blir 0,76 km² i stället för 0,43 km².
Åtgärd: räkna om tabell 5.2 med dikets tillrinningsområde per etapp.
Andel och flödesminskning per beräkningspunkt
Välj etapp och antaganden. Andel, MQ och MLQ räknas om direkt för alla tre punkterna. Klicka på ett delområde, täkten, diket, dammen eller en beräkningspunkt för att se uppgifterna och var de kommer ifrån.
Antaganden
Med diken och invallning enligt T-02 och lågflöde fördelat efter jordart.
Täktens utbredning
Avskuren yta
Lågflöde fördelas
P1
Avskuren andel av tillrinningsområdet0
Avskuren yta0
MQ0
MLQ0
Tillrinningsområde och täkt
Schematisk karta efter utredningens figur 3.2. Beräkningen använder ytorna i tabell 3.1 och täktplanen.
VattendelareBäckIsälvsmaterial (åsen)Täkt t.o.m. vald etappSenare etappMark uppströms avskärande dikePumpledning ut ur områdetBeräkningspunkt
Uppgifter och källa
Klicka i kartan eller välj en punkt.
Minskning per punkt
Procentuell minskning av MQ och MLQ vid de tre punkterna med valda antaganden.
Beräkningskedja
Alla beräkningspunkter
Flöden före och efter utbyggnad med valda antaganden, jämfört med utredningens andel vid utloppet. Klicka på en rad för att välja punkten.
Källor och metod
Källor
Hydrologisk utredning Hyttåstäkten utökning.pdfÄlvbrink Miljökonsult AB, 2026-09-14. Delavrinningsområden (tabell 3.1, s. 11), jordarter (tabell 3.3, s. 13), avvattning (s. 9), andel och flödesminskning (tabell 5.2–5.3, s. 24–25), källflöden vid åsfoten (s. 27)42 sidor
Täktplan T-02 Etappindelning och avvattning.pdfHyttåsens Grus AB. Etappgränser, avskärande dike AD-1, invallning, sedimentationsdamm och pumpledning till Grävlingsdiket1 blad A1, 1:2 000
Vattenwebb_Modelldata_Kvarnhyttebäcken_utlopp.xlsxSMHI Vattenwebb, Modelldata per område (S-HYPE). Modellområdet vid utloppet i Kvarnhyttesjön: MQ 0,208, MLQ 0,031 och MHQ 2,35 m³/s1 område
MKB Hyttåstäkten utökning.pdfAvsnitt 6.3 Vattenmiljö: öringens lek- och uppväxtområde vid Lillforsen (s. 31)68 sidor
SGU Jordartskarta 1:25 000–1:100 000, utdragIsälvsmaterial, morän, torv och lera per delområde, kontroll av tabell 3.31 utdrag
Metod
Delavrinningsområdena D1–D5 och deras ytor togs ur tabell 3.1. Varje beräkningspunkt får summan av delområdena uppströms.
Avskuren yta per etapp mättes ur täktplan T-02: täktområdet, marken uppströms det avskärande diket AD-1 och den invallade ytan vid sedimentationsdammen.
MQ fördelades med arealproportionering från SMHI:s modellområde vid utloppet: specifik avrinning × yta.
MLQ fördelades efter jordart. Varje jordart fick en relativ basflödesfaktor och SMHI:s MLQ vid utloppet fördelades över den viktade ytan. Med samma faktor för alla jordarter blir resultatet detsamma som utredningens arealproportionering.
Minskningen är andelen som leds bort × avskuren (viktad) yta × specifik avrinning, plus nettoavdunstning från fri vattenyta för den del av vattnet som stannar i området.
Resultatet jämfördes med utredningens tabell 5.2 och 5.3, som bara redovisar utloppet.
Antaganden och begränsningar
Basflödesfaktorerna (isälvsmaterial 3, morän 1, torv 0,6, lera 0,4) är en förenkling som visar känsligheten. De bör ersättas med uppmätta lågflöden eller en grundvattenmodell innan siffrorna används i ansökan.
SMHI:s modellvärden är vägledande och fångar inte lokala förhållanden som avledningar och källflöden. P1 och P2 saknar egen station; deras flöden är härledda från utloppet.
Utredningen anger att länshållningsvattnet pumpas till Grävlingsdiket (s. 9), därför är andelen som leds bort 100 % som utgångsläge.
Nettoavdunstning från fri vattenyta: 150 mm/år för MQ och 2,0 mm/dygn för MLQ (sensommar). Värdena är antaganden.
Fynd 2 vilar på basflödesfaktorerna och nettoavdunstningen. Båda bör granskas av hydrolog innan resultatet för MLQ används.
Grundvattensänkning utanför täktgränsen, fördröjning i grundvattenmagasinet och tillstånd för bortledning av grundvatten enligt 11 kap. miljöbalken ingår inte.
Utökningen gäller en täkt med verksamhetsområde över 25 ha, tillståndsplikt B (verksamhetskod 10.11) enligt 4 kap. 2 § miljöprövningsförordningen (2013:251), som prövas av miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen. Från 1 juli 2027 tar den nya Miljöprövningsmyndigheten över prövningen (prop. 2025/26:238). Miljökonsulten bör stämma av övergångsdatumet mot de beslutade författningsändringarna. För naturgrus gäller också 9 kap. 6 f § miljöbalken.
Kartan är schematisk. Ytorna i beräkningen kommer från tabell 3.1 och täktplanen, inte från kartbilden.