Markmodell och höjdkurvor ur punktmoln, väg 839 genom Bjurbro

Markmodell (TIN), brytlinjer och höjdkurvor framtagna ur ett oklassat punktmoln från UAS-laserskanning och levererade som DXF och PDF, märkta som utkast före kontroll mot fältmätning. Markmodellen saknar markträffar på drygt 900 m² vid trummans utlopp, två upplag har klassats om från mark och dikesbotten öster om trumman behöver mätas in.

UAS-laserskanning 2026-10-21, 16,2 miljoner punkterVäg 839, 0/090–0/456, 7,4 haSWEREF 99 15 00, RH 2000, ekvidistans 0,25 mUpprättad 2026-11-05

Sammanfattning

Interpolerad markmodell

Ingen markträff under gransnåret vid trummans utlopp, 911 m² interpolerat

Söder om vägen vid 0/293–0/346 når inga laserpulser marken. Markmodellen spänner där trianglar på upp till 26 m, släntfoten är avbruten och trummans utlopp syns inte i molnet.

Åtgärd: mät sex markpunkter och utloppets vattengång (K01–K07).

Klassning

Två upplag klassades som mark och gav kullar på 1,7 och 1,0 m

Grusupplaget på Myskmadran 4 och en matjordsvall i åkerkanten följde med i den automatiska markklassningen. I utkastet är de omklassade till klass 1, och 351 m² av markmodellen ändrades.

Åtgärd: mät gårdsplanen runt upplaget och åkern vid vallen (K14–K16).

Brytlinje

Dikesbotten 0/325–0/415 går inte att bestämma ur molnet

Norra diket öster om trumman står med vatten, och vid inloppet växer vass. De lägsta markpunkterna ligger på vattenytan och i vassen, så brytlinjen blir plan och stiger 0,09 m mot inloppet. Botten under vattnet finns inte i molnet.

Åtgärd: mät dikesbotten var 20:e meter och inloppets vattengång (K08–K13).

Från punktmoln till höjdkurvor

Stega från oklassat moln till höjdkurvor och växla mellan automatisk och rättad klassning. Klicka på ett område i vyn eller i listan för punkttäthet, andel markpunkter och interpolerad yta.

Steg
Klassning
Vy
Visa
punkter i molnet, 1 av 200 visas
andel markpunkter (klass 2)
interpolerad markmodell

Källor och metod

Källor

  • Bjurbro_v839_UAS-laser_20261021.lazOklassat punktmoln från UAS-laserskanning, LAS 1.4, alla punkter klass 016,2 milj. punkter
  • Bjurbro_v839_ortomosaik_20261021.tifOrtofoto från samma flygning, använt för att identifiera upplag, vatten och vegetation2 cm pixel
  • Stödpunkter_v839_GNSS.csvGNSS-inmätta stödpunkter på asfalt och betong, 21 oktober 20268 punkter
  • Grundkarta_Bjurbro_utdrag.dxfByggnader och fastighetsgränser, jämförelse med takkonturen1 utdrag
  • Uppdragsbeskrivning_projekteringskarta_v839.pdfKrav på koordinat- och höjdsystem, ekvidistans, lager och leverans som utkast4 sidor

Metod

  1. Molnet lästes in och kontrollerades för punkttäthet och brus. Plan- och höjdsystem enligt uppdragsbeskrivningen: SWEREF 99 15 00 och RH 2000.
  2. Automatisk klassning: brus (7), mark (2) med progressiv TIN-förtätning, vegetation (3–5) efter höjd över mark, byggnad (6) ur plana takytor och vatten (9) i bäckfåran.
  3. Klassningen granskades mot ortofotot. Grusupplaget och matjordsvallen flyttades från mark till klass 1.
  4. Markmodellen byggdes av lägsta markpunkt per 2 × 2 m-ruta och brytlinjernas punkter och triangulerades. Byggnaden klipptes ut.
  5. Brytlinjer togs fram ur höjdsprång och lutningsbrott. Dikesbotten och bäckfåra togs ur lägsta punkt per 5 m. Avsnitt där ortofotot visar vatten eller vass i dikesbotten markerades som osäkra.
  6. Höjdkurvor med ekvidistans 0,25 m genererades ur markmodellen, med förstärkt kurva för varje hel meter.
  7. Markmodellen jämfördes med 8 stödpunkter på hårdgjorda ytor.
  8. DXF och PDF exporterades med utkaststämpel, och kontrollpunkter föreslogs för de osäkra delarna.

Antaganden och begränsningar

  • Resultatet är ett utkast. Kontroll av markmodellen mot fältmätning, till exempel med kontrollprofiler enligt SIS-TS 21144:2016 (indragen hos SIS men fortfarande hänvisad i HMK), återstår.
  • De åtta punkterna är stödpunkter. Har de också använts för att passa in laserdata är jämförelsen med dem ingen oberoende kontroll, eftersom HMK skiljer på stödpunkter för inpassning och kontrollpunkter för oberoende kontroll.
  • Interpolerad yta är 1 × 1 m-celler med mer än 2 m till närmaste markpunkt. Långa trianglar markeras från 8 m sidlängd.
  • Vyerna visar ett jämnt urval på 1 av 200 punkter. Statistiken är räknad på samma urval och uppräknad till hela molnet.
  • Stödpunkterna ligger bara på hårdgjorda ytor. Höjdosäkerheten i vegetation och i diken är inte kontrollerad.
  • Byggnadens kontur är takkontur ur molnet, inte fasadliv. Trummans läge är ungefärligt och dimension och material är okända.
  • Brytlinjen i bäckfåran visar vattenytan, inte bäckens botten.