Reserelationer och nätanalys, gång- och cykelplan Asplund

Cykelresor mellan tolv zoner i Asplund, fördelade med en gravitationsmodell och utlagda på gång- och cykelnätet. Analysen kördes först i QGIS och räknades om i ArcGIS Pro. Körningarna skilde sig på 32 av 132 relationer på grund av två nätfel. Med rättat nät ger båda verktygen samma resultat, och den största bristen i nätet är den saknade länken till Kv. Timjanen.

GC-nät 2026, 52 länkar12 zoner, befolkning 2025Cykelresor per vardagsdygnQGIS och ArcGIS ProUpprättad 2026-11-05

Sammanfattning

Saknad länk · Kv. Timjanen

Från Kv. Timjanen är cykelvägen till gymnasiet 3,4 gånger fågelvägen

Timjansstigen från tunneln under väg 743 slutar vid Asplundsbäcken, 170 m från gatunätet i Kv. Timjanen. Cykelvägen till gymnasiet blir 4,1 km mot 1,2 km fågelvägen, och till centrum 4,3 km. Med åtgärd L1 i åtgärdslistan, en GC-bro över bäcken, blir det 1,8 respektive 2,0 km. Modellens resor från Timjanen till centrum ökar då från 55 till 127 per dygn.

Åtgärd: prioritera L1 i GC-planen och kontrollera markåtkomst och strandskydd vid bäcken.

QGIS mot ArcGIS Pro

32 av 132 relationer skiljer, och båda körningarna har ett nätfel

QGIS kopplade ihop Skolstigen med Ringvägen där stigen går i tunnel under gatan, eftersom linjerna har en gemensam brytpunkt. Tio relationer till och från Södra Hagen blev 800 m för korta. ArcGIS Pro kopplar bara i linjeändar och missade att Ängsstigen ansluter mitt på Lindvägen. Alla 22 relationer till och från Ängsbacken blev 600 m för långa.

Rättat i lankar_v3: brytpunkten vid tunneln borttagen och Lindvägen delad vid Ängsstigen. Båda verktygen ger nu samma avstånd.

Belastning · Gärdesvägen

Gärdesvägen bär mest cykeltrafik av alla gator med biltrafik

Öster om väg 743 är Gärdesvägen enda förbindelsen från signalkorsningen till Gärdet handel, Kv. Timjanen, verkstadsområdet och Bäckdalen. Modellen lägger 730 cykelresor per dygn på de 820 metrarna, i blandtrafik 50 km/h utan cykelbana. Det är mer än på Kyrkvägen in mot centrum (650). Med L1 sjunker belastningen till 437.

Åtgärd: separerad GC-bana längs Gärdesvägen behövs även med L1.

Reserelationer och belastning på nätet

Välj körning och avståndsavtagande. Klicka på en zon för att se dess relationer, och sedan på en andra zon eller en rad för att se rutten i alla tre körningarna. Belastningsvyn visar resorna utlagda på nätet och trafikmiljövyn länkarnas separering och hastighet.

Visa
Körning
Åtgärd
0Cykelresor per vardagsdygn
0Medelreslängd
0Andel resor över väg 743
0Relationer som avviker från rättat nät

Håll pekaren över en länk, zon eller reserelation för värden. Linjebredden följer antalet resor. Klicka på en vald zon igen för att avmarkera den.

Detaljer

Jämförelse av körningarna

Nätavstånd för alla 132 zonpar jämförda med rättat nät, med samma zoner och samma β.

Körparametrar för vyn som visas


          

Källor och metod

Källor

  • GC-nät_Asplund_2026.gpkgGång- och cykelnät med trafikmiljö per länk (NVDB och kommunens inventering), SWEREF 99 TM. Lager lankar_v2 (körningarna) och lankar_v3 (rättat).52 länkar
  • Målpunkter_och_befolkning_Asplund.gpkgZoner med befolkning 2025-12-31 och målpunktsvikt: arbetsplatser, skolplatser och viktad handelsyta12 zoner
  • RVU_Asplund_2024_cykel.xlsxResvaneundersökning: 0,38 cykelresor per invånare och vardag, medelreslängd för cykel 2,1 km3 flikar
  • GC-plan_Asplund_åtgärdslista_samråd.pdfFöreslagna åtgärder, bland dem L1: GC-bro från Timjansstigen till Kv. Timjanen, 170 m14 sidor
  • reserelationer_gravitation.pyPyQGIS-skript: OD-matris med QNEAT3 och gravitationsmodell, första körningen212 rader
  • od_matris_arcgispro.ipynbArcGIS Pro-notebook: OD Cost Matrix i Network Analyst på nätverksdatasetet GC_ND och samma gravitationssteg18 celler
  • README_köra_om.mdKörordning, programversioner och parameterfil för att köra om analysen3 sidor

Metod

  1. Varje zon fick en produktion på befolkning × 0,38 cykelresor per vardag (RVU) och en attraktion lika med målpunktsvikten.
  2. Nätavstånd för alla 132 zonpar beräknades som kortaste väg i GC-nätet. Zonens tyngdpunkt ansluter till närmaste nod med en anslutningslänk på minst 60 m.
  3. Resorna fördelades med en produktionsbegränsad gravitationsmodell: Tij = Oi · Aj · e−β·dij / Σk Ak · e−β·dik. β kalibrerades till 0,56 per km, vilket ger medelreslängden 2,1 km i RVU.
  4. Resorna i varje relation lades på kortaste vägen (allt-eller-inget) för att få belastning per länk.
  5. Samma steg kördes i QGIS (QNEAT3) och i ArcGIS Pro (Network Analyst). Relationer där nätavstånden skilde mer än 1 m spårades till två nätfel, som rättades i lankar_v3: Ringvägens brytpunkt vid Skolstigstunneln togs bort, z-nivåer sattes på planskilda korsningar och Lindvägen delades vid Ängsstigen.
  6. Med rättat nät ger verktygen identiska avstånd. Parameterfilen i verktyget återskapar den körning som visas.

Antaganden och begränsningar

  • Impedansen är enbart längd. Lutning, väntetid i signal och trafikmiljö påverkar inte ruttvalet. Trafikmiljön visas som underlag.
  • Modellen är produktionsbegränsad: antalet resor från en zon är fast. En åtgärd flyttar resor mellan mål men skapar inga nya resor.
  • Allt-eller-inget-utläggning ger en rutt per relation. Belastningen jämför länkar med varandra och är ingen prognos för cykelräkningar.
  • Resor inom en zon och resor till eller från orter utanför Asplund ingår inte.
  • Fågelvägen mäts mellan zonernas tyngdpunkter. Omvägsfaktor = nätavstånd / fågelväg.